Metodik
Studien bestod av en undersökning för att fastställa om sökande med dålig tandestetik / munhälsa utsätts för fördomar under ansökningsprocessen inom olika yrkesområden som försäljning, vård eller telemarketing. Det visades i vilken utsträckning sådana fördomar finns bland de ansvariga för personal inom de nämnda yrkesområdena. Undersökningen skickades till 5 000 personal inom hela världen. Resultaten är baserade på ett representativt urval av 100 personer som undersökts i Tyskland, Spanien, USA, Storbritannien och Schweiz, samt ytterligare 500 representativa svar för de globala resultaten. De undersökta för globala resultat baserades i Argentina, Australien, Brasilien, Kanada, Island, Irland, Mexiko, Nya Zeeland, Spanien, Storbritannien och USA. De undersökta för de regionala resultaten kom uteslutande från den angivna regionen.
En enkät
Undersökningen skickades till HR-proffs via en Google Form-undersökning under perioden mellan 21 januari och 10 februari 2020. Integritetsspolicyn för undersökningen var följande:
Integritetspolicy
Proceduren innebär att fylla en undersökning som tar cirka 2 minuter. Ditt deltagande i denna studie är frivilligt: om du väljer att delta i denna undersökning kan du när som helst dra sig tillbaka. Dina svar kommer att vara konfidentiella, och vi samlar inte in information som identifierar respondenter som namn, e-postadress eller IP-adress. Resultaten av denna studie kommer att användas för ett medvetenhetsfokuserat forskningsprojekt om tandhälsa. Inget enda svar kommer att analyseras isolerat. Den insamlade informationen kommer endast att tolkas aggregerat och kommer att distribueras i denna form till det bredare mediet. Resultaten kommer att göras tillgängliga online gratis för användning av HR / rekryteringspersonal.
De frågor som ställs till respondenterna är exakt som skrivna på resultaten ovan, tillsammans med samma bild som används för den sista frågan. Mer information om omröstningsfrågorna finns nedan.
Fråga frågor
1. Bostadsland
2. Kön (man, kvinna, icke-binär, föredrar att inte säga) N.B. Denna fråga ingår endast för att säkerställa att vi uppnår den provstorlek som krävs för att modellera en representativ population - vi kommer inte att publicera någon uppdelning av resultaten efter kön.
3. Åldern. OBS! Denna fråga ingår endast för att säkerställa att vi uppnår den provstorlek som krävs för att modellera en representativ population - vi kommer inte att publicera någon uppdelning av resultaten efter ålder.
4. Engagemang i rekryterings- / anställningsprocessen (jag är en rekryterare som arbetar för ett företag som hjälper andra företag att fylla sina anställningar, jag är en del av en intern rekryteringsprocess som hjälper teamledare att fylla sina jobböppningar, jag ansvarar för att anställa min endast eget team, jag ansvarar inte för att rekrytera eller anställa, men jag är en del av HR-branschen, jag är inte en del av HR-branschen, Övrigt). OBS. Denna fråga ingår endast för att säkerställa att vi uppnår den provstorlek som krävs för att modellera en representativ population - vi kommer inte att publicera någon uppdelning av resultaten efter professionell roll.
5. Avslutad utbildning (mindre än högskoleexamen, gymnasiet eller motsvarande (t.ex. GED), Viss högskola, ingen examen, associerad examen (t.ex. AA, AS), kandidatexamen (t.ex. BA, BS), magisterexamen (t.ex. MA, MS, MEd), Professionell examen (t.ex. MD, DDS, DVM), Doktorsexamen (t.ex. doktorsexamen, EdD) OBS Ej nödvändig fråga.
6. Hur viktigt är ett attraktivt leende för en anställds prestanda i de angivna rollerna (sjuksköterska, programmerare / IT-tekniker, dataanalytiker / statistiker, säljrepresentant, affärsledning, kundtjänst (ansikte mot ansikte), telemarketingroll). Ge ditt svar på en skala från 1 till 7 där 1 indikerar "Inte viktigt alls" och 7 indikerar "Mycket viktigt".
7. Inom branschen, hur viktigt är ett attraktivt leende för uppfattningen av en arbetssökande under en intervju med anställningschefen i de roller som anges (Sjuksköterska, programmerare / IT-tekniker, dataanalytiker / statistik, säljrepresentant, affärsledning, kund Service (ansikte mot ansikte roll), Telemarketing roll). Ge ditt svar på en skala från 1 till 7 där 1 indikerar "Inte viktigt alls" och 7 indikerar "Mycket viktigt".
8. Granska bilderna nedan för två kandidater med annars lika kvalifikationer. Hur troligt är du att rekommendera kandidat A framför kandidat B för en uppföljningsintervju i rollerna (sjuksköterska, programmerare / IT-tekniker, dataanalytiker / statistiker, säljrepresentant, företagsledning, kundtjänst (ansikte mot ansikte), telemarketing roll ). Ge ditt svar på en skala från 1 till 7 där 1 indikerar "Inte viktigt alls" och 7 indikerar "Mycket viktigt".
Respondenterna för de globala resultaten baserades i Argentina, Australien, Brasilien, Kanada, Island, Irland, Mexiko, Nya Zeeland, Spanien, Storbritannien och USA. De svarande för regionala resultat kom uteslutande från den angivna regionen.
Källor till resultat:
1. "Storbritanniens arbetslösa fordringar hoppade 70% i april när coronavirus drabbade sysselsättning", CNBC, i: https://www.cnbc.com/2020/05/19/uk-jobless-claims-rise-by-70percent- i april till 2point1-million.html
2. ”Storbritanniens arbetslösa påstår soaer med nästan 70% i april”, The Guardian, i: https://www.theguardian.com/business/2020/may/19/uk-jobless-april-coronavirus-crisis-unemployment- fördelar
3. "Leende observeras ofta i sociala interaktioner mellan människor kan användas som en signal om avsikten att samarbeta och skapa förtroende." Scharlemann, J., Eckel, C., Kacelnik, A., Wilson, R. (2001) Värdet på ett leende: Spelteori med ett mänskligt ansikte. Journal of Economic Psychology 22
4. ”Ämnen med låg socioekonomisk status (SES) uppvisade större normativa och upplevda behandlingsbehov än personer med högre SES. De var mindre nöjda med sitt tandutseende och besökte en tandläkare mindre ofta. ” Badran, S., Sabrah, A., Hadidi, S., Al-Khateeb, S. (2014) Effekt av socioekonomisk status på normativt och upplevt ortodontiskt behandlingsbehov. Angle Orthodontist, vol 84, nr 4
5. ”Barn var mindre benägna att få ortodontisk behandling när föräldrar var service- eller försäljningsarbetare jämfört med barn vars föräldrar var chefer eller yrkesverksamma, när familjens inkomst var lägst, jämfört med högsta kvartil, när barn inte hade någon tilläggsförsäkring jämfört med barn täckt av privat försäkring, eller när de bodde på landsbygden jämfört med stadsområden. ” Germa, A., Kaminski, M., Nabet, C. (2010) Påverkan av sociala och ekonomiska egenskaper på ortodontisk behandling bland barn och tonåringar i Frankrike. Sök efter epidemiologi och santé périnatale och santé des femmes et des enfants INSERM: U953, Université Pierre et Marie Curie.
6. ”Effekten av utbildning på inkomstskillnader varierade med muntliga
hälsoutfall, men inkomst förklarade konsekvent över en tredjedel av utbildningseffekten på ojämlikheter för de muntliga hälsoutfall som använts i denna studie. Detta antyder att framtida social och ekonomisk politik som syftar till att förbättra ekonomiska och materiella resurser för individer bättre skulle minska socioekonomiska ojämlikheter i munhälsa än de som endast syftar till att ändra munhälsobeteende eller kunskapsförvärv av hälsosamt beteende. ” Farmer, J., Phillips, R., Singhal, S., Quiñonez, (2017) Ojämlikheter i munhälsa: Förstå utbildningens och inkomstens bidrag. Can J Public Health 2017; 108 (3): e240 – e245 doi: 10.17269 / CJPH.108.5929
Press- och mediefrågor
Letar du efter en aktuell information om PlusDent eller om vår studie? För pressmeddelanden, kontaktperson, bild- och videoinnehåll eller intervjuer, vänligen kontakta oss som: presse@plusdental.de. Vi kommer tillbaka till dig så snart vi kan.